Tomten bakar bröd

Tomten är nog mitt favoritväsen. En liten, gråklädd gubbe som hjälper till på gården. Tar hand om djuren, ser till att folk uppför sig och drar till sig lycka och välgång. Lite vresig kanske men det får man väl stå ut med, tycker jag.

Det finns något väldigt tilltalande med tanken på en osynlig medhjälpare, som hugger i när man själv inte riktigt hinner med. Jag önskar att jag hade en kökstomte, då skulle det kanske äntligen bli ordning i mitt kök. Och helt omöjligt verkar det inte vara. Det finns berättelser om tomtar som hjälpte pigorna med sina sysslor.

I några roliga sägner berättas det om tomten som hjälper till att baka bröd, så att pigan får sova en stund. Men hon gör misstaget att inte förklara tillräckligt noga för tomten hur han skall göra (det är alltid viktigt att vara väldigt precis när man skall ge övernaturliga väsen ett uppdrag). Istället för att baka  ut degen till brödkakor häver tomten in den i ugnen i en stor hög och när pigan vaknar är degen förstörd. Fast det ordnar sig ändå, förstås. När hon börjar gråta blir tomten också ledsen. För att gottgöra sitt misstag kilar han över till granngården, där de också bakar, och byter ut sitt misslyckade bak mot deras välgräddade, doftande brödkakor.

Annonser

Troll i sagor och sägner

Det har varit mycket prat och skriverier om troll sista tiden. Troll är helt klart det nya inneväsendet i både kulturella och populärkulturella kretsar. De är hetare än vampyrer och spås till och med få en ny karriär i Hollywood 😉

Hur det än blir med den saken är jag förstås glad över det stora intresset för folktrons väsen, eftersom detta område har varit ett av mina största intressen inom folkloristisk forskning i drygt tjuga år.

När det gäller troll finns det en del förvirring över vad ett troll egentligen är, har jag märkt i samtal med journalister och andra. Förvirringen grundar sig i att det finns två sorters troll inom folkloren och att i nutida föreställningar blandas dessa ofta samman.

I folktro och sägner berättades det om troll som levde i berg, gravkummel eller under stora stenar. De såg ut som människor (i alla fall var de så de valde att visa sig men eftersom de kunde förvända synen på folk var det förstås svårt att säga med säkerhet) fast ofta vackrare och iklädda dyrbara kläder än vanliga människor. De hade stora skatter och osynlighetshattar. Oförsiktiga människor kunde bli bergtagna och tvingas leva med trollen inne berget och de tog människobarn ur vaggorna och la sina egna bortbytingar där i stället.

I folksagorna finns storväxta, fula troll som ofta påminner en del om jättar. Det är nog främst sagoböckernas illustrationer som påverkar vår fantasi när vi föreställer oss hur sagornas troll ser ut. Trollen i folksagorna håller också människor fångna och har skatter men berättelserna om dem skiljer sig från de om sägnernas troll.

Det där med att göra skillnad på sagor och sägner kan kanske verka lite fånigt men det är något man gör inom folkloristiken för att kunna studera berättelser och vilken betydelse de hade/har för berättare och åhörare.

Sägnerna är korta berättelser som gör anspråk på att vara något som verkligen hänt, ofta är det en namngiven person i bygden som sägs  varit med om händelserna. Sagorna är längre och handlar om fantastiska saker för länge, länge sedan eller långt borta östan om sol och västan om  måne. De berättas inte som om de var sanna och man trodde i allmänhet inte på dem.

Självklart finns det ingen klar gräns mellan de olika genrerna, en berättartradition lever ju sitt eget liv och bryr sig inte om gränser. Men för förståelsen av folktro, sagor och sägner kan det vara bra att känna till att skillnaderna ändå finns.

Nu måste jag sluta för idag, min egna trollunge drar mig i håret och tycker att det är dags att hitta på något annat 🙂

Trollberg?

Niga för ny

Den första nymånen på det nya året troddes ha en särskild kraft. Ogifta kvinnor kunde då niga för nymånen för att få reda på vem de skulle gifta sig med:

”God dag, nyårsny!

Säg mig vems bröd jag skall baka,

vems säng jag skall bädda,

vems barn jag skall föda.”

Men  nyårsnymånen kunde också kallas för nykung och hälsas för att påverka det kommande året till att bli ett rikt år med välfödda djur och goda skördar.

Så håll utkik efter nymånen och kom ihåg att hälsa den ordentligt!