Folklore och fantasi i Vetenskapsradion Forum

Under våren har jag och Urban Björstadius gjort fyra nya program om folklore i Vetenskapsradion Forum. Vi har pratat om magiska föreställningar kring nycklar, brunnslock, speglar, träd och källor. Och om Blåkulla, häxprocesser och folkmedicin. Ganska mycket om påsk, en del om första april och faktiskt lite grann om jul också. Folksagor, fantasylitteratur och de varelser och väsen man kan träffa på i fantasins och föreställningarnas värld har vi också hunnit med. Vi avslutar storstilat med berättelser om världens undergång, som domedagen och ragnarök.

Till hösten blir det fyra nya program, så om du har några frågor – eller tankar/berättelser – om folklore får du gärna skicka dem till forum@sverigesradio.se eller till Vetenskapsradion Forum, Sveriges Radio, 105 10 Stockholm.

Följ den här länken om du vill lyssna på vårens program:

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=1302

Annonser

Magiska föreställningar: om peppar, nycklar och mindfulness

Det är lätt att förundras, och ibland kanske roas eller uppröras, när man läser folkminnessamlingarnas uppteckningar om magiska föreställningar i bondesamhället. En annan världsbild möter oss där, en världsbild som speglar en tid och ett samhälle med helt andra livsvillkor än vårt eget.

Vardagslivet genomsyrades av magiska föreställningar. På gården fanns (om man hade tur) tomten som höll ordning och hjälpte till med djuren. I skogen härskade skogsrået och på havet kunde fiskare få hjälp (eller stjälpas) av havsrået. Vargen kallades gullfot när man talade om honom, för att inte riskera att kalla på det man fruktade. Och för att skydda fåret mot rovdjur viskade man tyst ”Kom igen till året, med lamm vid låret” när hon skulle ut i vall om våren.

Vid sjukdom och skador användes trolldom för att bota det onda. Barn som led av engelska sjukan drogs genom särskilda träd, där stammen växt så att ett hål bildades i den. Vårtor kunde sättas bort under en sten vid fullmåne. Starkt smakande och/eller luktande saker användes för att bota sjukdomar: peppar, salt, vitlök och brännvin. Sjukdomen sågs som ett levande väsen, vilken skulle drivas ut i kroppen. Det gjorde man ofta genom att ta till det som var etter värre än sjukdomen själv. Ont ska med ont fördrivas, hette det.

En del av det jag nämner ovan känner vi igen idag. Peppar, peppar säger vi om vi har tagit ut något, lycka eller olycka, i förväg. Och många föräldrar och förskolepersonal sväljer hela vitpepparkorn när säsongens vinterkräksjuka drar igång, i hopp om att slippa bli smittade.  En nypa salt över axeln, för att avvärja olycka. En hästsko över dörren för lycka och maskot i väskan när det är dags att skriva prov. Skrock kallas det, med en gnutta förakt, ett skratt eller på fullaste allvar.

Ofta hör man:

”Jag tror egentligen inte på det men jag gör det ändå – för säkerhets skull.”

Skrock är ett ord som folklorister gärna undviker. Det är laddad med en nedlåtande ton och ett ovanifrånperspektiv. Vardagsmagi eller magiska föreställningar talar vi hellre om. Föreställningar som finns invävda i nutidens tankevärld, sida vid sida med det naturvetenskapliga och rationella tänkandet. Föreställningsvärlden förändras självklart med det samhälle den existerar i. En del äldre föreställningar följer med, de som fortfarande betyder något för människor, fast kanske inte i exakt samma form nu som för hundar år sedan. Andra försvinner, eftersom vi inte längre kan relatera till dem.

Och så kommer det förstås till nya. En del lekfulla och oskyldiga, som tanken på att vissa brunnslock betyder tur och andra otur om man kliver på dem.

Andra är mer svårupptäckta – och också mer problematiska. Vi ser dem kanske inte som folklore eftersom de är så självklara i tankevärlden att de accepteras som sanningar. Positivt tänkande och mindfulness, till exempel.  Föreställningar som vuxit fram ur new age och ett allt mer individualiserat samhälle. Ändlösa rader av självhjälpsböcker berättar för oss hur vi skall bli friska, framgångsrika och lyckliga genom att tänka glatt. Och lugna och harmoniska genom att existera i nuet och inte dröja allt för länge vid det mörka och oroande.

De senaste åren har allt fler kritiska röster höjts. Mest aktuell är kanske professor Agnes Wold som påpekat att dessa föreställningar inte bara är svårbevisbara utan också lägger till outhärdliga stressmoment för den som är sjuk eller befinner sig i en svår livssituation.

Salt och peppar

Salt och långpeppar (som importerades under medeltiden)

Peppar mot magsjuka

Här hemma härjar magsjukan. Fy! Det får mig att innerligt önska en omedelbar bot. Ett populärt knep, som jag bland annat hört från personal på förskolor och skolor, är att svälja hela vitpepparkorn. Det är intressant, eftersom det går tillbaka på en folkmedicinsk tradition där man tänkte att starka kryddor drev det onda ur kroppen. Peppar användes mot magproblem (och andra åkommor också.) Just nu är jag nästan frestad att prova. Fast peppar i en redan ömtålig mage…nej, jag biter nog ihop och väntar på att det går över istället.

Faran med att sova på marken. Del 3: orm i magen

Den som la sig att sova på marken och snarkade stilla med öppen mun, kunde få orm i magen sades det förr. Ormen låg sedan och gnagde i magen, vilket förstås var väldigt smärtsamt. Men man kunde locka ormen att komma fram om man höll ett fat mjölk fram för munnen, då skulle ormen komma upp genom halsen för att dricka.

Den här sortens föreställningar kom till som en förklaring till svåra magsmärtor, som egentligen berodde på olika sjukdomstillstånd. Och de berättades säkert ibland också för att skrämmas från att smyga sig undan och ta en lur i gröngräset istället för att arbeta.

Blåbär och brännvin

Sommarens första blåbär

Igår plockade vi sommarens första blåbär, jag och mitt storebarn. Sen gjorde vi paj på dem, för jag lovade i ett svagt ögonblick att han skulle få bestämma (fast det skulle kanske ha blivit paj om jag hade bestämt själv också…)

Blåbärens rika innehåll av antioxidanter har de senaste åren gjort dem väldigt populära och vi äter gärna de vackra bären både för den goda smakens skull och för deras effekt på hälsan. Förr användes blåbär i folkmedicinen för att råda bot på diverse magåkommor.  Det gör de ju fortfarande förresten -vem har inte fått rådet att dricka blåbärssoppa när man är magsjuk?

Torkade blåbär gavs mot diarré och kolik. Mot ”ont i magen” (som kunde bero på magkatarr, inflammationer, cancer, tarmvred mm) användes bland annat avkok på blåbärsblad och blåbärsbrännvin. Brännvinn användes ofta i folkmedicinen, dess styrka och brännande smak ansågs driva bort sjukdomarna. Och brännvin i kombination med läkeväxter eller magiska botemedel (som till exempel huggormsbrännvin) sågs som särskilt kraftfulla eftersom det gav dubbel effekt.