Lussegubbar och lussekatter

Lucianatten ansågs i bondesamhället vara den längsta natten på hela året – och fram till almanacksreformen år 1753 stämde det eftersom Luciadagen då sammanföll med vintersolståndet. Men föreställningen om den långa natten levde länge kvar i det folkliga tänkander, även efter det att almanackan förändrades. Lussenatten var inte bara lång, den var farlig också. Fylld med magi och övernaturliga väsen, som var mer närgångna än vanligt. Lusse-Pär (djävulen) och hans följe var ute och drog omkring och med sig hade de ibland ett kvinnligt väsen som kallades för Lusse eller Lucia. Denna berättelse/föreställning är förstås född ur namnlikheten mellan Lucia och Lucifer.

Men det var också en natt för bus och upptåg, åtminstonde i västra Sverige. Där klädde ungdomarna ut sig till lussegubbar, med pälsar över axlarna och svärtade ansikten, och gick runt i gårdarna och skrämdes.

Lussekatterna, som Lucia kommer med i den yngre luciatraditionen, har inget med vare sig helgonet eller Frejas katter att göra. Saffransbröd kom till Sverige med tyska bagare som började sälja dem i Stockholm. Den tyska benämningen försvenskades till djävulskatter, som blev lussekatter när de senare knöts till Lucia. Lussekatternas former har däremot ofta äldre förebilder men bakades av annan deg till fest och som dekorationer på bröd.

20161213_185907

Annonser

Lussekatter

Strax innan lucia kom min son hem från förskolan och meddelade att man äter lussekatter för att förr i tiden trodde man att den den gula färgen drev bort mörkret och skyddade mot det onda. Jag satte en klunk te i vrångstrupen och kastade mig in i en entusiastisk förklaring om folktron kring den farliga lussenatten, de traditionella formerna på julbröd och deras ursprung, ungefär när man började äta dem vid Lucia och när saffran blev en vanlig krydda. Summan av kardemumma var förstås tänkt att bli att de saffransgula lussekatterna inte har något med att driva bort mörker eller skydd mot ondska att göra men jag hade knappt börjat förrän jag blev avbruten av ett artigt: ”Tack så  mycket, det var intressant men du har fel och nu måste jag leka.”

Lussekatter

Lussekatter

Anna den granna, kommer med kanna

Idag är det andra advent och tillika Anna-dagen.

Andra adventsljuset

Andra adventsljuset

Förr var detta en viktig märkesdag, som påminde om julförberedelser som skulle vara klara eller påbörjas denna dag.

Rimmet Anna den granna, som kommer med kanna syftar på att julölet skulle vara klart nog för en första avsmakning till Anna-dagen. Och så skulle lutfisken läggas i blöt, för att bli färdig till jul. Det var också dags att börja med julbaket – något som jag tog fasta på idag och bakade årets första omgång med lussekatter.

lussebak_1