Det här inlägget är mest en ursäkt för att visa de fina strumporna som min sambos flinka mor stickat åt mig i julklapp. Men eftersom nyåret närmar sig tänkte jag också berätta att det länge var vid denna helg som gåvor gavs. I det gamla romarriket hölls en stor fest vid nyårshelgen och fina gåvor överlämnades av krigsherrar till sina underlydande, för att försäkra sig om deras lojalitet. Denna sedvänja spred sig norrut och blev (tror man) småningom till en tradition att utväxla gåvor vid nyår (först i de rikare kretsarna men sedan även hos vanligt folk). Någon gång på 1700-talet flyttades traditionen till julen och fick namn efter det gamla julklappsupptåget (ni vet, banka på dörren och slänga in ett vedträ, en sten eller nåt annat men en smädande vers.) Fast det fanns en annan sorts julgåvor redan innan förstås – mat, ljus, kläder och liknande som gavs både från rikare till fattigare och tvärtom – för det är ju aldrig enkelt med traditioner. Nåja, här är i alla fall mina nya fina strumpor:
Mina julklappsstrumpor
Lindormar och Lusbrädor 